Vad betyder SM-guldet för Hammarby som klubb? Vad får den plötsliga
upphöjelsen för konsekvenser - på lång sikt och på ett djupare
plan?
Mitt i all guldyra kommer ett inlägg från "Aktionsgruppen Rädda
Bajen". Här presenteras en tydlig plan för hur klubben snabbt ska hitta
tillbaka till sina rötter.
På senare år har det nyliberala konkurrenstänkandet tagit över
mer och mer i samhället - också på Södermalm.
Få skulle i dag skriva under på Söderbohemernas gamla valspråk
"Det viktiga är inte att vinna utan att dricka bärs med polarna".
I dagarna kan vi konstatera att de kommersiella krafterna också har
tagit över vårt kära gamla Bajen!
Så här års brukar vi Söderbohemer med oro kasta oss över den allsvenska
tabellen. Hur går det för Bajen? Vi har aldrig blivit besvikna. I botten
av tabellen har vi hittat grabbarna.
Genom sitt hårdnackade motstånd mot att vinna har Bajen varit en nagel
i ögat på EU och marknaden. Många 0-3-förluster har känts som segrar,
speciellt efter ett par vinare på Kvarnen.
Nu är läget ett annat. Hammarby tronar överst i tabellen.
På Söderstadion ekar inte längre "Äta, skita, spy - Hammarby" eller
"Bajen, bärs och rakade brudar". Sångerna handlar i stället om
SM-guld. Riktiga bajare stöts bort av en sådan fascistattityd.
Spelarna, som tidigare glatt oss med sorglöst artisteri på och utanför
planen, tänker i dag bara på sig själva och försöker imponera på
motståndarna genom att göra mål och agera disciplinerat. Aldrig försöker
de sig på sköna grejer som klacksparkar i eget straffområde eller tunnlar
på medspelare. Vi fans kan bara maktlösa se på när vårt gäng krampaktigt
kammar hem den ena trepoängaren efter den andra. Långtråkigt och
förutsägbart!
2001 är ett förlorat år. Vi måste se framåt. Försöken att
återupprätta Bajen har fått en bra start i och med sparkandet av Sören
"Judas" Cratz. Tyvärr kom det inte i tid för att för att hindra ett
SM-guld. Men vi vill inte se någon upprepning kommande år. Aktionsgruppen
Rädda Bajen har därför tagit fram ett program som kommer att föra tillbaka
Hammarby till sina bottenrötter.
1) Övergå till Nacka Skoglunds gamla 4-2-4-system (fyra bärs
före matchen, två i paus och fyra efter). Det är kanske inget ytligt
framgångsrecept, men det vore ett fint sätt att förstärka den ömsesidiga
respekten mellan Hammarby och Söders många blandmissbrukare och
konstnärer.
2) Sluta träna så förbannat! Minst två träningspass i veckan
byts ut mot informella supporterträffar på Restaurang Gröne Jägaren.
3) Vi måste göra oss av med vissa nyckelspelare. Johan Andersson
har på fyra år inte gjort en enda cykelspark. Kennedy Bakircioglu knackar
på porten till landslaget. De måste bort! Vi föreslår att Tomas Brolin
knyts till laget, en skön lirare som ofta syns i barvimlet och sålunda är
redo att gå direkt in i förstaelvan. Drömvärvningen vore Paul Gascoigne.
Ett annat tungt nyförvärv skulle kunna vara Maradona. Han har sina bästa
år bakom sig, men vem fan har inte det?
4) Slutligen behöver vi en tränare som förkroppsligar vad
Hammarby står för. Vårt förslag är Torsten Flinck. Han är en ledartyp och
kan bli ett inspirerande föredöme för de yngre killarna i truppen. Han har
dessutom viktiga kontakter utanför idrottens värld som kan visa sig
värdefulla för grabbarnas sociala utveckling.
Janne Halldoff
Kenta Gustafsson
Lalla
Hansson
Olov Norbrink
(Texten är även publicerad i satirtidningen
Strix/Söndags-Nisse.)